Kategorier
London

Blå dörren från Notting Hill

 
Vi känner igen den från den romantiska komedin Notting Hill från 1999. Den blå dörren. Londons mest kända dörr!
 
Ja, ni vet vid den där blå dörren där William Thackers (Hugh Grant) galna inneboende Spike (Rhys Ifans) spexar för pressen och paparazzi när de inser att den amerikanska filmstjärnan Anna Scott (Julia Roberts) befinner sig där.
 
En solig vårförmiddag åker vi dit med våra goda vänner och som vägbeskrivning till taxichauffören anger vi bara ”the blue door in Notting Hill”. Adressen? 280 Westbourne Park Road, Notting Hill, London. 
 
Starstruck? Javisst! Det är ju faktiskt en av 1900-talets största romantiska komedier vi pratar om!
 
Kolla gärna in fler av mina Londontips här.
 
 
 
Kategorier
Kanada

Helg och harmoni i Pålänge

Nu har vi landat i stugan i Pålänge efter en omtumlande vecka på många sätt och en lugn helg väntar.
 
Brasan knastrar, elden brinner i kaminen och vinglasen från Fernie, British Columbia i Kanada symboliserar den reserverade biljett vi har för en återresa tillsammans med syster Marie och hennes man Per för att fira en jämn födelsedag. Det ser ut som att vi ska ut och resa igen… Jag säger ÄNTLIGEN!
 
Ha en fin helg!
 
Facebook.
 
Kategorier
Allmänt

Bloggträff i Luleå

Jag är med i några nätverk för bloggare och dessa nätverk har ibland träffar för vi bloggare ska kunna nätverka och ha trevligt tillsammans. Fantastiskt roligt, men det är bara det att dessa träffar i regel sker i Stockholm och för oss som bor i exempelvis Luleå kostar det en del för att kunna deltaga på träffarna.
 
Foton ovan: Anna Munkhammar
 
I augusti hittade jag och Katarina Söderberg (som driver bloggen Kattas Betraktelser) varandra via Svenska Resebloggar. Vi har träffats flera gånger nu och efter varje möte har depåerna fyllts på med massor av positiv energi.
 
Katta har under flera år bott utomlands, bland annat i USA, Filippinerna och Malaysia. Det är för Asien som Kattas hjärta klappar lite extra och söker du inspiration och tips från Asien är det bloggen Kattas Betraktelser du ska besöka!
 
På Kattas Betraktelser kan du även läsa om Kattas stora och genuina intresse för mat och vin, som hon delar med sin sambo. Vi får följa med på deras vinresor, vinmässor och vinprovningar världen runt. Nyligen besökte de Champagne och om några veckor väntar Sydafrika. Katta har för tillfället fyra inplanerade resor och hon äger en alldeles egen strandtomt i Filippinerna!
 
Foto Katarina Söderberg
 
Via nätverket Better Bloggers har jag och Katta nyligen kommit i kontakt med Anna Munkhammar från Boden. För bodensarna är Anna ett välkänt ansikte då hon ofta fotar vimmelbilder som hon publicerar på sin blogg Boden By Night och i Tidningen Extra. Anna är ofta anlitad som fotograf när det händer spännande saker i Bodens nöjesliv.
 
För två veckor sedan var Anna med i det populära tv-programmet Halv åtta hos mig där hon tillsammans med tre andra bodensare lagade mat inför hela svenska folket. Redan där fick vi en försmak att Anna gillar att köra skoter och när vi träffas förstår vi att det är ett intresse hon gärna vill utveckla mer. 
 
Tidigare i veckan träffade jag Katta och Anna i Vetenskapens Hus i Luleå på Uni:k Kitchen & Café för en gemensam bloggträff över en middag. Det är verkligen energigivande att träffa personer som brinner för samma saker som en själv, samtalsämnen bara bubblar fram.
 
Foto Katarina Söderberg
 
Foton Anna Munkhammar
 
Medan vi äter tapas, majskyckling och söta efterrätter lär vi känna varandra och hinner vi planera för framtida gemensamma projekt som vi vill genomföra här i Norrbotten. Vi konstaterar att det går utmärkt att ha mindre bloggträffar utanför Stockholm även om alla tre har ambitioner att deltaga på bloggträffarna i Stockholm när tillfälle ges.
 
Tack Katta och Anna för att jag får låna era bilder då jag bara hade mobiltelefonens kamera.
 
Välkommen att följa People in the Street även på Facebook
 
Kategorier
London

Berners Tavern i London

 
Det påstås att Berners Tavern på Edition Hotel i London har stadens vackraste matsal.
Det kan jag mycket väl förstå, även om jag inte har besökt särskilt många matsalar i London.
 
Facebook också. 
 
Kategorier
Norrbotten

Vi gör vinter i stugan

Vi gör vinter i stugan i Pålänge. Utemöbler tas in för vinterförvaring, bryggor och båtar  är uppe sedan ett par veckor och allt som kan skadas av den norrbottniska vintern är nu bortplockat.
 
Nästa helg är det precis ett år sedan vi såg vårt ”Soliga Björkstrand” (Sol(lén) – Koivuranta (=Björkstrand)) för första gången – dagen när vi såg vår dröm om ett alldeles eget ställe vid havet och då vi kände att vi faktiskt var ”hemma”. Då vi insåg att det här var vårt ställe!
 
Soliga Björkstrand är nästan löjligt vackert! Vi trivs och vi förundras över de ständiga förändringarna som sker på vattnet framför oss. Från morgon till kväll! Året om! 
 
 
 
Kategorier
Kanada

Niagara-on-the-Lake, detaljerna

 
Jag har tidigare skrivit om den charmiga staden Niagara-on-the-Lake som vi besöker på väg från Toronto till Niagarafallen. Ni minns staden med de härliga verandorna på husen som vi tycker ser så trevliga ut.
 
Vad är det egentligen som gör att ett ställe blir extra charmigt och mysigt?
Ja, det är förstås flera faktorer som spelar in, exempelvis husen, blomdekorerade gator, människorna, träd, buskar, skyltar och mycket annat.
 
En sak som slår mig är hur mycket detaljer kan avgöra om jag tycker ett ställe är extra mysigt eller inte. Jag älskar gamla skyltar och fina fönster på trähus med mycket snickarglädje är verkligen läckert. Blomsterarrangemang och personliga uttryck är andra saker jag gärna lägger märke till när jag besöker ett nytt ställe.
 
Detaljerna i Niagara-on-the-Lake är många och jag hade kunnat gå runt en hel dag och bara fotografera just detaljerna i den lilla staden. Nästa dag hade jag bara fotograferat hus och dagen efter det bara människorna… Men det fanns tyvärr inte tid för det den här gången utan jag får beta av allt i ett svep och bara njuta av den gemytliga stämningen på huvudgatan Queen Street.
 
De gamla veteranbilarna ser vi överallt och jag vet inte om det är ett dagligt inslag i staden eller om vi lyckas pricka in en bilträff. Men det bidrar verkligen till charmen!
 
Följ gärna People in the Street på Facebook också. Välkommen!
Kategorier
Kanada

Rundtur i Toronto

I Toronto, Kanada,  testar vi en, något för oss, helt ny grej när vi första morgonen köper biljetter för Hop-On Hop-Off bussar. Normalt föredrar vi att uppleva en stad till fots men den här gången är det alltså de röda sightseeingbussarna som gäller de närmaste timmarna.
 
 
Vi startar mitt emot shoppincentret Eaton Centre, vid Yonge-Dundas Square – det sistnämnda Torontos svar på New Yorks Time Square. Biljetterna är dyra, men då ingår även en båttur till Toronto Island. Vi betalar cirka 1 550 kronor för hela familjen där alla fem räknas som vuxna. 
 
Att biljetterna gäller tre dagar är bra för de som väljer att nyttja dem alla dagar, men vi väljer fortsättningsvis det transportmedel vi trivs bäst med – vi promenerar.
 
 
Visst är det ett bra sätt att uppleva en ny stad och förstå hur staden är uppbyggd och vi får en del bra information av guiden (även om hon mest verkade vara ute efter att testa nya stand up-skämt).
 
 
Vi åker först efter huvudgatan Yonge Street där modernt blandas med gammalt och lågt med högt. Vi passerar nybyggda Ryerson Univercity Student Learning Centre, en av många moderna byggnader i Toronto där man lekt med vinklar.
 
 
Kanadas största museum, Royal Ontario Museum, är en annan byggnad där arkitekten haft kul på ritbordet när byggnaden integrerades med den betydligt äldre delen.
 
 
Tinnar och torn är en annan återkommande syn på Torontos gator.
 
 
Bata Shoe Museum rymmer 13 000 skor och är himlen för en skoälskare. Vi passerar en kul spegel där vi kan vinka till oss själva när vi bussen passerar. 
 
 
På gatorna i Toronto möter vi mängder av coola sportbilar, men även stora rejäla lastbilar. Precis som i andra storstäder finns här alla varianter!
 
 
Sharp Centre for Design in Toronto, en del av Ontario Collage of Art & Design, pryds av svartvita kvadrater och kallas både en innovativ byggnad och en av världens fulaste byggnader. Men annorlunda, javisst!
 
 
Stadens kännemärke, tv-tornet CN Tower, ser vi från de flesta ställena i staden. Vi hade hoppats på att få hänga i selar och gå runt cirkeln på utsidan, men vi bedömde den aktiviteten väl så kostnam för oss alla fem, tyvärr.
 

 
Scotiabank Theater är en annan byggnad där man tänkt annorlunda på ritbordet.
 
 
Spårvagnarna går genom Toronto och är ett otroligt smidigt transportmedel. Det gäller bara att hålla sig undan spåret när de kommer.
 

 
Den ovanliga byggnaden nere till höger på bilden är L Tower och den har de smutsigaste fönstrena i Toronto! Det må vara en snygg byggnad men det är inte så enkelt att komma åt fönstren för de som putsar dem. 
 
 
I en turistbuss känns det som att husen kommer ganska nära ibland.
 
 
Toronto har många glasbyggnader där andra byggnader speglas i, exempelvis CN Tower.
 

 
Här fanns de gamla lokstallarna och numera finns här Railway Museum.
 
 
Vi åker vidare och passerar Torontos svar på Flatiron Building: Gooderham Building.
 

 
Vi passerar gator skuggiga av höga skyskrapor, gitarren vid Hard Rock Café och vi avslutar vår rundtur där vi började: Yonge-Dundas Square.
 
Kategorier
Norrbotten

Kalixlöjrom

Vår stuga ligger alldeles vid havet i Pålänge, en trivsam by i Kalix Kommun, Norrbotten. Kalix är nog mest känd för sin Kalixlöjrom – ”Bottenvikens röda guld”. Förra helgen hade vi nöjet att få fiska upp vår alldeles egna löjrom!
 
Löjrommen från det här området är unikt i sitt slag och kan enbart utvinnas från siklöja fångad i världens största bräckvattenskärgård som finns från Haparandas norra skärgård till strax söder om Piteå. Det är tack vare det enorma färskvattensflödet från Norrlandsälvarna som detta bräckta vatten skapas.
 
Den låga salthalten, de gynnsamma bottenförhållanden och den perfekta vattentemperaturen gör att här finns unika växter och organismer som är siklöjans basföda och som tillsammans med det minaralrika vattnet från älvarna är anledningen till löjrommen från det här områdets unika smak och färg.
 
 
Våra stuggrannar Pålänge har under många år fiskat siklöja, klämt löjrom och tillverkat sin egen löjrom. Deras present till oss på vårt bröllop i augusti var ett par nät och ett löfte att de ska lära oss hur det här med löjromsfiske går till! Löjromsfiske sker under en begränsad tid under hösten. 
 
 
 
Lördagmorgon plockar vi upp näten som stuggrannarna lagt dagen innan, medan vi fortfarande var på jobbet i Luleå. Det är en underbar morgon, -6 grader och isen har lagt ett tunt lager på det stillsamma vattnet.
 
 
Måsarna anar godsaker och flockar runt båten en stund innan de inser att de inte har något att hämta här. Vi vet att sälarna håller till i området men som tur är har de inte förstört näten vilket inte är helt ovanligt. Det är annars en rätt häftig upplevelse att se nyfikna sälar kika upp över vattenytan för att se vem som kommer.
 

 
 
 
Stuggrannarna tar vant upp näten och det är riktigt spännande att se hur många fiskar som fastnat i nätet och framförallt hur många siklöjshonor som fastnat i dem! Näten är fästa i en boj och på den framgår det vem som äger dem och att det, i det här fallet, handlar om fritidsfiske.
 
 
Vi tar hem den värdefulla fångsten med magar fyllda av kaffe och ett inre fyllt av iver!
 
 
Eftersom vi har erfarna siklöjsfiskare med oss har de hunnit utarbetat en mycket bra metod att rensa nät på löja, strömming, abrorrar och gärs. Vi gör det inne i värmen i garaget och det är riktigt behagligt att sitta och kämpa bort fiskarna ur näten (läskiga (snor)gärsar och taggiga miniabborrar vägrar jag dock röra, dessa fick Stefan hantera).
 
 
 
 
Fiskarna sorteras och de värdefulla siklöjshonorna hamnar i en egen låda och vi får lära oss tekniken att klämma ur delikatessen för vidare hantering.
 
 
Det är viktigt att rengöra rommen utan att den blir skadad. Protein ska sorteras bort och rommen sköljs ett flertal gånger.
 
 
 
 
 
Därefter hälls löjrommen på en grovsil och trycks igenom den till en finare sil. Där plockar vi bort fiskfjäll med en träpinne innan rommen förs över i en tygsil där den upphängd torkas över natten.
 
 
 
Vi saltar rommen med 4% salt och saltet är den enda tillsatsen i löjromen från Kalix. Vi väger in den i 200-gramsburkar och sedan in i frysen!
 
 
Kalix Löjrom är kvalitetscertifierad av Norrbottens Kustfiskareförbund. Det är de som avgör vilka leverantörer som ska få tillgång till ett sigill att sätta på förpackningarna. Detta sigill, tillsammans med EU-märket, garanterar att kunderna får en produkt som håller högsta kvalitet, att det är rätt produkt i förpackningen och att den passerat kvalitetsstyrda beredningar och kontroller.
 
Foto bilden ovan: Karin Johansson Hallin
 
Det här var vår premiär och kanske att vi så småningom kommer till det läge som vi märkt att många Pålängebor är i – att äta löjrom från Kalix som andra äter hushållsost! Till dess får vi hålla oss till att äta den vid speciella tillfällen precis som de flesta andra, som här i löjromstårtan från vårt bröllop.
 
 
Kategorier
New York

Gallow Green på taket av The McKittrick Hotel

Eftersom vi gillar takbarer hade vi spanat in Gallow Green på The McKittrick Hotel i Chelsea, redan under förra våren när vi var i New York med goda vänner. Den dagen vi riktat in oss på takbaren var det dock Memorial Day och hela takbaren var abonnerad för en privat tillställning så vi fick vända redan i entrén.
 
I oktober förra året, får jag en ny chans, när jag och min vän Anna Ström Åhlén som driver bloggen New York – My bite of the Big Apple, besöker den gemensamma favoritstaden. 
 
Det är en lite kall och blåsig oktoberkväll, men eftersom vi är i området bestämmer vi oss för att göra ett besök i den omtalade takbaren. En trappa upp tas vi emot av en konduktörliknande man som befinner sig i en liten biljettkur. Han blir glad över vårt besök och kliver ur kuren för en pratstund. Redan där får vi en föraning om varför takbaren heter som den gör.
 
 
När vi kommer upp på taket i den svala oktoberkvällen glömmer vi allt vad kyla heter och slås av den mysiga grönskan som inramar olika rum i takområdet. De har verkligen lyckats med att skapa en intim stämning där besökarna kan hitta en egen undanskymd plats med eldstäder som värmer och tak som skyddar mot eventuella regndroppar.
 
 
The McKittrick Hotel är framförallt känd för den interaktiva teatern Sleep no more, där du själv kan vara med som en del i föreställningen. En händelse som jag hoppas får vara med om någon gång. Det är Londonbaserade teatergruppen Punchdrunk som står bakom produktionen som baseras på William Shakepeares Macbeth. Deltagarna är med och styr handlingen, om jag nu har förstått det hela rätt.
 
Jag och Anna beställer varsin alkoholfri drink och njuter av både den och omgivningen. Efter en stund ramlar det in ett gäng människor (i den för kvällen ganska tomma takbaren) som i händerna bär på typiska teatermasker och det visar sig vara kvällens deltagare av teatern som precis har avslutas.
 
 
De bästa takbarerna i New York är de som har fin utsikt. Personligen gillar jag allra bäst när de har utsikt över Empire State Building så jag verkligen känner att jag befinner mig högt uppe och mitt i världsmetropolen!
 
Nöjda av kvällen och dags att åka hem ska vi nu lämna detta trevliga ställe. Hade vi inte varit så trötta hade vi definitivt stannat till på något av de häftiga ställen vi passerade när vi slussades ut i en helt annan väg än när vi kom in!
 
Först passerar vi en lång korridor där ett gammalt trätåg med kupéer är en del av baren vi går förbi. Därefter hamnar vi mitt i en svunnen tid där röd sammet, servitriser i 20-talsutstyrsel som serverar cocktails och ett liveband spelar jazz lockar oss att stanna. Även om Manderley Bar verkligen är ett ställe för oss har tröttheten tagit över och vi bestämmer oss att utforska detta spännande ställe vid ett annat tillfälle!
 
Peopleinthestreet finns även på Facebook. Välkommen!
 
Kategorier
Kanada

Niagara-on-the Lake, verandorna

 
Jag har tidigare skrivit om staden Niagara-on-the-Lake, den supermysiga staden vi besöker på vår väg till Niagara Falls och Niagarafallen under vår resa i Kanada.
 
 
Under vår lilla roadtrip som utgår från Toronto, ser vi flera typiska amerikanska verandor, du vet sådana vi ser på film och där huvudrollsinnehavaren sitter och gungar i en gungstol eller myser i en korgstol. Känner du igen det? Dessutom är många hus så pittoreskt underbart fina att min inre längtan att få ha detsamma verkligen byggs på!
 
Jag tänker mig ett par gungstolar på vår veranda i Pålänge. Det vore väl inte så dumt, eller vad säger ni?
 
 

Nedan ett par verandor på hus i Niagara-on-the -Lake.