Ni som följt People in the Street ett tag vet att vi gärna besöker Norrbottensteatern under vår och höst och hittills har jag alltid känt mig nöjd och belåten. Så även den här gången!
Redan när ridån dras undan och den fantastiska scenen visas känner jag mig förväntansfull. Det är verkligen som att kliva rakt in i ett hem som stått stilla sedan 1910-talet. Detaljer som jag känner igen från mina egna far- och morföräldrars hem gör helhetsintrycket av scenen ännu bättre.
Fram till 23 april visas den briljanta föreställningen Barn och deras barn, skriven av Rasmus Lindberg. Briljant därför att man på ett mycket smart sätt lyckats väva in en berättelse med tre olika, men inflätade, dialoger samtidigt under tre olika tidsåldrar som pågår parallellt på scenen.
Låter det komplicerat? Ja, det är lite komplicerat men det är inga som helst problem att följa med i berättelsen som skådespelarna skickligt levererar i ett högt och rafflande tempo. Det är nog mest komplicerat för skådespelarna att minnas alla repliker. Riktigt imponerande och skådespelarnas timing är helt otrolig!
Vi får följa en släktsaga där en olyckshändelse år 1913 får konsekvenser över hundra år senare, speciellt under 1968 och 2015. Det är en stark berättelse som innehåller flera känslomässiga delar, men även historiska och komiska inslag med tekniska prylar som i olika skepnader varit populära i evigheter.
När pausen kommer är jag inte alls redo att lämna salongen – jag vill ju veta vad som händer! Men så småningom knyts alla trådar samman och det känns lockande att själv få kliva in i min egen släkthistoria för drygt hundra år sedan. Att få sitta som en fluga på väggen och betrakta vad som pågick i salen i farfar och farmors gamla hus i Västerbotten …
Medverkande skådespelare:
– Linda Wincent
– Gustav Ekman Mellbin
– Maja Runeberg
– Mats Pontén
– Malena Hallerdt
– Nadja Hussein
Vill du se en välspelad och smart teaterföreställning? Boka genast biljetter och gå och se Barn och deras barn!
Besök på maskavdelningen
Innan föreställningen har jag nöjet att besöka den tillfälliga maskavdelningen och träffar maskör Mila L Roberts och maskörassistent Isabel Löfgren Roberts. Att få sitta och småprata med dem och se dem använda sin kreativa och konstnärliga talang är så inspirerande. Det märks verkligen att de trivs på jobbet!
Mila har arbetat som maskör/perukmakare på Norrbottensteatern sedan 1980 och hon visar mig bland annat hur hon sminkar Mats Pontén som har en brännskada på halva ansiktet. Snabbt och skickligt förvandlar hon utseendet på den rutinerade skådespelaren.
Jag får även se när Mila fixar håret på ett par av de kvinnliga skådespelarna och hon avslöjar att ”man kan aldrig ha för många hårnålar”! Mila berättar att de får rätt mycket fria händer i sitt skapande och de ansvara själva för fortbildning och att följa med i produktutvecklingar av det material de använder.
Mila berättar vidare att hon och Isabel sökte och fick ett stipendium så att de kunde åka på en inspirerande mässa i London.
Isabel kom till Norrbottensteatern 2005 första gången och har sedan dess jobbat med flera olika föreställningar. Just nu ansvarar hon för att ändra utseende på skådespelarna under föreställningen Alice i Underlandet som också visas under våren.
Isabel visar mig kostymrummet bakom scenen där fantastiska och fantasifulla djurmasker används i Alice i Underlandet.
Jag skulle kunna sitta i soffan uppe i sminket på Norrbottensteatern en hel dag och bara lyssna och se på alla härliga människor som passerar. Det sjungs och det skämtas och rätt vad det är passerar någon som är fullt utsmyckad inför kvällens föreställning. Alla hejar glatt och tydligen går jag under namnet Bloggaren här!
Håll utkik på People in the Street för snart får du läsa om vad jag tyckte om föreställningen Alice i Underlandet!
Så lockande du beskriver föreställningen och teatern! Jag blir själv väldigt imponerad av genomtänkt scenografi och rekvisita – och självklart av skådespelarnas förmåga att memorera allt och tajma sina insatser.
Vad roligt att titta in bakom kulisserna också. Det är ju många fler än man kan tro som ligger bakom en föreställing. Som jag säkert tidigare har berättat, pryade jag ju på Dramaten (under gymnasietiden) och det gav mig en fantastisk inblick!
Kul att du blivit känd som Bloggaren. The One and Only kan jag tänka mig. Heja, heja! 🙂
Tack Anna för de fina orden! 🙂
Det är så roligt att få kika in bakom kulisserna ibland. Jag älskar den kreativa miljön! Ja, jag minns att du har berättat om din tid på Dramaten – det är minsann inte alla som pryat där!
Hahaha, nåja … Men det är kul att de börjar känna igen mig, några av dem i alla fall 🙂