Efter vi börjat vår kväll med mycket skratt på Comedy Cellar, mitt i mysiga Greenwich Village, fortsatte vi i den marockanska loungen inne på The Fat Black Pussycat som låg runt hörnet. Det visade sig att de hade karaokekväll och enda lediga platsen var den stora ”Vännersoffan” alldeles bredvid scenen.
Vi försökte att slå oss ned i den lite diskret och hoppades för en stund att vi var osynliga. Det tog ungefär en minut innan diskjockeyn pekade på mig och högt frågade om jag var från Sverige.
Jaha, det var bara att bevisa motsatsen till eventuella fördomar om tystlåtna svenskar i allmänhet och extra tystlåtna norrlänningar i synnerhet. Upp på scenen med trevligt folk och den ena hiten efter den andra revs av med blandat resultat!
Tack John, för lånet av bilderna.
Fantastiskt härligt inlägg!
Jag och min sambo ska flytta, till ingen särskild stans och leva som digitala nomader på obestämd framtid. Vi har sagt upp oss från våra jobb, vi ska packa ihop lägenheten och vi kommer vinka adjö till nära och kära som vi inte vet när (eller var) vi återser igen. Vi följer en dröm!
Vill du följa med på äventyret? Kolla in: http://www.beccus.nu – text, bild & äventyr
Tack Rebecca. Vad härligt att höra att ni följer en dröm, att ni verkligen gör det de flesta bara pratar och drömmer om.
Jag ska med glädje följa er blogg och se var äventyret för er, det ska bli jättekul!
Lycka till 🙂
Hej Eva,
Jag njuter av dina inspirerande bilder. Har du några från Florida, vore det kul med ett "Floridaavsnitt".